Äntligen!!
Lite kort uppdatering först.
Japp som jag befarande vann inte någon av mina favoriter utan istället den platina blonda operasångerskan. Var, som ni läst i tidigare inlägg, inte särskilt förtjust i denna låt. Måste dock erkänna så här efteråt att den faktiskt satt sig, till viss del, i mitt inte så musikaliska musikminne och jag plågar emellan åt mina stackars arbetskamrater med att gonla en stump. Dessutom satte jag faktiskt en slant på nämnda låt och vann därmed en nätt liten summa på 50 kr.
Nu återstår bara att se vad övriga Europa tycker om våran Malena. Hon kvalar för en plats i finalen den 12 maj i den första kvalomgången. Det andra kvalet äger rum den 14 maj och finalen den 16 maj. Glöm inte att boka dessa kvällar!
ÄNTLIGEN! säger jag bara..eller ropar snarare. Äntligen har vi bokat den omtalade, efterlängtade resan till Thailand. Jag och H var i Thailand 2001 och med en gång när vi satte oss på planet hem igen visste vi att vi ville tillbaka. Tyvärr har det dragit ut på tiden pga arbetslöshet och andra icke önskvärda händelser/situationer. Men nu... YES!
Igår var vi inne på resebyrån och bokade en två veckor lång semester i/på Koh Samui. Tydligen så har resebolagen dragit in de flesta av resorna dit så det fanns inte mycket att välja på. Dessutom är resorna mycket dyrare nu. Men vi lyckades iaf hitta ett bra hotell vid stranden och inte för långt bort från restauranger och shopping. Vi bokade en bungaloo, lite dyrare, men det är det värt. Plötsligt känns allt lite bättre och lättare. Vi lämnar gråa Sverige den 4 mars 2010...ja jag vet. Det är ett tag kvar men att ha något att se fram emot gör vägen dit mycket lättare att gå.
Någon kanske undrar hur det går med min bantning? Ett tag skrev jag i varje inlägg om min strävan om att gå ner de överflödiga kilon som lagt sig att vila vid min midja. Jag körde med soppor från Cambridgekuren och det funkade riktigt bra.
Jag har nu sedan en tid gjort uppehåll i denna soppdiet. En av orsakerna är eller var återkommande förkylningar, jag hann knappt bli bra från en förrän nästa var på gång. En annan orsak var att jag började tappa en massa hår. Min tanke var att jag förmodligen hade någon slags vitaminbrist eller liknande. Dessutom kände jag mig trött och hängig i allmänhet. Så jag beslutade helt enkelt att göra en paus i bantningen.
Jag fortsätter att tänka på vad jag äter, hur mycket och när. På så vis står jag still (+ca 1 kilo) på de kilo jag nått genom bantningen. Det hela funkar faktiskt riktigt bra och jag känner mig piggare, har inte varit förkyld på några veckor och tappar inte längre lika mycket hår. Vill dock på peka att jag inte vill säga att det är pga Cambrigesopporna jag drabbats av dessa åkommor. Det kan lika gärna bero på något annat.
/Mia
